Örjan Glas-Wallin

Nu blev det fåglar så att det räcker och blir över.
Är det någon som vill ha dom så får du dom, bara att ta för sig.

Sandra och Göran...

I morn kväll vankas det glögg på Norra strandvägen. För den som känner sig sugen och bor i närheten är det bara att knyta på sig decemberLeendet och komma förbi och umgås.

Konsert mitt i veckan kan ju inte vara tråkigt... I alla fall inte om Lars W.Bäck står för scenunderhållningen och en del av det ös som rådde, i den för kvällen fullsatta sporthallen. Det åtta personer starka bandet var på topp, men även publiken var med på noterna och rockade till Lasses nyskrivna låtar. Låtar som är övervägande nydumpad-och-uppgiven-deppiga textmässigt. Melodimässigt, däremot så är vissa riktigt svängiga och jag kunde inte stå emot att vicka lite på stjärten och stampa försynt med foten.

Trots de många lågmälda och gungvänliga låtarna som spelades så syntes inte en enda tändare till; desto fler mobiltelefoner syntes däremot vajande, dock inte lika effekfullt. Jag tyckte att iakttagelsen var lite roande i alla fall och det fick mig att småle, lite grann för mig själv.

Jag har även ett tips att bjuppa på nästa gång en vakt ska passeras och det är ryggsäcksInnehållsKontroll... Hävda att säcken är full av toksvettiga spinningkläder och du ska se att dom släpper igenom dig okontrollerad. Det fungerade i alla fall igår =) Det gjorde mig glad.

Konserten var över två timmar lång, fast det kändes kort, för kvällen och underhållningen var skön. Avslutningsvis så bjöds vi på gamla välkända och allsångsvänliga dängor som fick både oss och lasse att mysa. Att karln inte är någon stor konsertKonversatör kan man beskylla honom för, men mot slutet så bjöd han på ett underhållande och säkerligen inövat försvarstal till varför han ännu en turnering spelade "med solen i ögonen".

Jag känner igen fenomenet att vissa låtar är oubytbara för utan att man tänker på det så dyker dom upp på de mest oväntade platserna; nästa spinningpass måste jag nog stjäla hans tal, eller så får jag helt enkelt byta ut dom äldsta låtarna.

Gratis är gott, men gratis kan också vara både bra, mysigt, rockigt, trynigt, glassigt, soft och alldeles, alldeles... Jag måste nog ranka in OnsdagsKvällen på delad första plats på min konsertToppLista; delad med Wille Crafoord's GamlaTeaternSpelning för några år sedan.

En förträffligt träffsäker och uppskattad present som jag tackar väldigt mycket för =)

Då var det dags igen, för ännu en operation, den här gången med förkortningen SNÖ - Somna Nöjd Örjan.

Det är dags att ta tag i saker som borde ha gjorts, men som ännu inte har gjorts. Saker som har hängt med och över ända sedan bilden här ovan togs.

Egentligen borde jag ha valt bilder med mycket snö på sig, för att knyta an till operationsFörkortningen. Men har länge velat lägga upp dessa utan att tillfället har getts. Tittar man i kärringbacken och på hustaken så är där faktiskt ett tunnt lager av snö.

Operationen har officiellt inletts, här och nu och utan att vänta en minut till så ska jag sätta igång, ta tag, grotta, spänsta, tvätta, plugga, skriva brev / eMail, plugga, nirda, städa etc. Nu sätter jag igång... O vilken pepp jag känner =) Kom inte ens på tanken att störa mig under pågående operation för skalPellen är vässad och ett slint händer så lätt... Nu sätter jag igång...

Hepp...

En liten lustighet så här på morgonkvisten. När jag tittade framut bakom gardinen, som den nyfikna granne jag nu är, fick jag se följande. Dukat och serverat direkt Från köket bjuder jag er följande scenario...

Endast ett fåtal båtar ligger kvar i hamnen och väntar på att den första isen ska lägga sig, innan dom blir upptagna och får vila sig igenom ÖstersundsVintern. Det roliga med fanatiska entusiaster är att dom drabbas av och bjuder på oväntade saker. Dom är värda att uppmärksammas för de förgyller inte bara sin egen vardag utan många andras därtill. Fiskare är munnviga och slipade berättare och man ska bara tro på hälften av det dom berättar, men eftersom att jag inte har fiskat på flera år så kan ni lita på allt jag skriver =)

Anyway... Jag tänkte inte berätta någon långrandig fiskeHistoria utan i stället kommer jag visa en liten rolig fiskeBild, som säger mer än tusen ord. Normala fiskare brukar ibland vara tvungen att ösa sin snipa på vatten, vilket inte hade varit så uppseendeväckande. Onormala fiskare däremot väcker uppseende lite var stans och i morse så gjorde dom det igen och igen och igen då dom med storskyffeln skyfflade båten på snö =)

Jag tyckte att det var roligt och kan tänka mig att båtSkyffling är snäppet värre än att skrapa bilen på morgonen. Visst är det skönt att shortsHänga inne i värmen och titta på när andra är ute och snöPysslar och fryser om fingrarna..? =)

Nu ska jag sätta mig och läsa i mina böcker, dricka varmt te och njuta av att slippa vara ute i kylan...

Fredag, spinningPass och sen kväll på Jamtli där jag och mina sällskapare gjorde allt för att smälta in bland alla barnfamiljer. Tror inte vi lyckades så bra med själva smältandet dock är Jamtli alltid mysigt på kvällen och att vara mysiga lyckades vi desto bättre med.

Det var kvällsMörkt, stjärnKlart och eldUpplyst och vi bjöds på blandad och uppskattad underhållning, där bland annat en fingerFlink kille från Lund, som för aftonen var spökSminkad, bjöd på en rogivande och fin violinKonsert.

Det var inte enbart violinisten som stod för underhållningen. Syster bjöd på ungefär tjugo centimeter av sig själv... Kanske var det spökSminkningen, kanske var det den ljudliga smällen som uppstod när strömmen gick eller så kan det ha varit en kombination av dessa två faktorer som fick henne att lätta från stolen och fullända min konsertUpplevelse. Tack syster...

När jag hör fint fiolSpel så önskar jag ibland att jag inte gett upp min fiolSpelande karriär. Fast när jag för femton år sedan stoppade ner fiolen och tog upp gitarren så kändes det rätt och jag ångrar inte att jag gjorde så. Gitarren är mer grann- och sång-vänlig, även om sången i sig inte är så grannVänlig =)

Efter en rundvandring i eldUpplyst stjärnNatt samt ett och annat inslink på gästGifverier och dylika sekelsDifferentiella byggnader så hamnade vi slutligen på restaurant Hof's café, där vi serverades god choklad med mycket vispgrädde och stora pärlsockerBeströdda kanelBullar...

Mmmm, en eldig mysKväll på Jamtli med go'fika är inte mycket som slår... ;)

Det är LördagsNatt och efter efterTänksamma återgifvanden av gårdagsKvällens begivenheter så återstår intet utom att önska en god natts sömn... =) Natti...

SnöFjät

Hemma från Uppsala och MåndagsVardag så blev jag inbjuden till Matz som hade riggat upp sina nya fotoBlixtar i vardagsRummet. Så här kul tyckte jag och syrran tydligen att det var.

Andra dagen i Uppsala blev det hundPromenad i Hågadalen, bara ett stenKast från Flogsta där kompisarna bor. Jag föredrar hösten i Uppland framför den i Jämtland, trots att det är blötare i södern. Det jag faller för är nog det stora beståndet av stads- och skogs-träd, som är gjorda av löv - speciellt dom stora lönnarna och ekarna, med stora grova stammar. LövträdsSkogarna blir mycket ljusare och glesare på hösten, när löven faller av, jämfört med granar som behåller barren och som växer tätt. HöstLjusa skogar i ett platt landskap är mmm speciellt i ett lättDisigt middagsLjus.

Det blev en skön och lerig promenad med både häst- och rådjurs-träff.

Vi hade fyra vädersträck på den tiden; bmxBanan (norr) och Sunnersta (söder) fast inte nödvändigtvis kompassKorrekta. Utöver bmxBanan och Sunnersta så fanns vänster (väster) och höger (öster). Dessa vädersträck kommer att användas för att förklara åt vilket håll kameran är riktad. Jag rör mig hela tiden från Sunnersta, mot bmxBanan.

Ja, då startar vi rundturen i det "brottsunda" där jag växte upp. Håll i er...

Vi tittar mot bmxBanan.
Här ser vi då själva gården, med sandlådan i centrum. Lägenheten med den högraste parabolen var våran - dock hade vi ingen sådan själv.

(Kameran är riktad åt "vänster" (väster))
Femtio meter till vänster om husLängan där jag bodde fanns "stupet"; mycket högre på den tiden än vad det var i Fredags. Närmare åtta meter över "Gottsunda gipen", som den flera kilometer vidsträckta gräsmattan heter, höjjer sig stupet.

Stupet fyllde en central roll i många ligisters uppväxt; hittade någon något som var värt att hivas ner för stupet så bjöd man in alla att titta på när detta gjordes. Skojigt värre och behövde man någonsin någonting till typ en lådbil eller dylikt så letade man först igenom dom "stupade" prylarna innan man fortsatte vidare till containern på parkeringen.

Vi befinner oss fortfarande nedanför stupet, men tittar mot Sunnersta, som ligger fler kilometer bort, där gipen slutar. På denna gräsmatta fanns flera faciliteter där fick vi utlopp och tillfälle att utöva diverse intressen:

4 fotbollsPlaner där jag började min idrottsbana med att kicka klotboll.
1 st. VertSkateboardRamp som vi tjatade till oss av kommunen. Rampen var över 3.5 meter hög och egentligen kunde ingen av oss tjatare använda den, men vi var stolta över den. Efter en stukad tumme, flera skrapade knän och på en skateBoard från forntiden så lyckades jag slutligen att droppa (starta från överkanten) och sedan vända på andra sidan med baktrucken på kanten - jag var stolt.
Flera grillPlatser där man kunde göra stora eldar som man livnärde med tändvätska som stals från de många klotGrillar som fanns på lägenheternas baksidor.
KolloniLotter där inte ont anande närboende kunde odla "sina egna" jättegoda morötter. Dom odlade iof. inte bara åt sig själv utan dom försåg stora delar av de omkringliggande gårdarnas barn med sitt dagliga intag av karoten.
En stor sten som man kunde klättre upp på och ha fin utsikt över morötterna.

Vi befinner oss på samma plats som föregående bild och tittar åt samma håll, men nu har storZoomen sats på kameran. I skosdungen (den bakom stenen på gräset) kan man i högerKanten skymta stora stenen, bakom vilken koloniLotterna breder ut sig.

Vi befinner oss fortfarande nedanför stupet, på andra sidan gräsmattan och tittar mot bmxBanan. I kanten av skogen fanns gott om skugga där man kunde skugga sig efter en svettig fotbollsMatch. Längre in i skogen till vänster låg på 80-talet ett flertal sommarStugor - vilka idag har sålts, rivits och ersatts av vräkiga villor. Efter min rundvandring i området så konstaterade jag att dagens ungdommar lider brist på både äpplen, plommon och päron. Alla barn har rätt till sin sommarPallade frukt..!

I vräkiga villor bor folk året runt. Vräkiga villaBor är inte fruktodlare till sin natur och ifall de trots allts har gröna fingrar så stängs fruktsugna barn ute med hjälp av höga staket, automatstrålkastare och annat otyg - något för skolan att ta tag i..?

Med näsan mot bmxBanan och med ena ändan av gipen precis i ryggen så fanns på sommaren en kornåker, till vänster om grusvägen. Till höger om vägen så finns ett litet stup och längre bort efter vägen så finns tre ödeTomter.

Kul att se att grusvägarna fortfarande är gjorda av grus och att det fortfarande inte är tillåtet att köra bil i detta område. Till höger, inne på ängen gillade/gillar fasaner att klucka runt och tappa fjädrar. En hittad kluckFjäder var väldigt åtråvärd och fin att ha på pojkrummet.

Naturreservatet och "bäcken"

Detta är en av de sommarStugor som har pimpats och som utgör det nya villaOmrådet i skogen mitt emot stupet... Inte en frukt så långt ögat når - dystert =( , men för den lilla arkitekten så är det kul att gå omring och titta.

Vinterns höjdpunkt, innan man blev stor nog att åka slalom i sunnerstaBacken. Här åktes det allt ifrån "hala skor" till snowRacers, byggdes stora hopp och sattes både fart och längdrekord. Skoj.