ÖjjesTill topps i Bydalen...
I morse fick jag en välbehövlig, men vänlig, spark där bak. En spark som tog mig ända från Frösön och till Bydalen. Trots lite halvtråkigt väder så tog vi dom två färjorna från Andersön till Norderön och sen över till fastlandet, på andra sidan. Sjutton år som boende i Östersund, 5.5 mil i en skön BMW och lite övertalning var allt som behövdes för att få iväg mig till Bydalen för första gången. Kan inte föstå att ingen lyckats tidigare. Tack för det Jörgen.
Är säker på att jag fortfarande har flera andra sevärda ställen kvar att upptäcka. Så fler sparkar tas, med viss reservation, tacksamt emot.
Trots att det var kolSvart runt omkring oss så gick vi upp på VästFjällsToppen och ner igen utan att få så mycket som en enda regnskur på oss. Vi hade faktiskt mestadels solsken, vilket får räknas som en mindre skräll om man ser till min fjällVäderStatistik. För att inte bli för väderIntriktad i det här inlägget så tänkte jag avsluta den här efterHandsPrognosen med att säga att blåsten tillTog rejält under de sista hundra metrarna upp till toppen. Min sneFrisyr här nedan är inte det minsta tillGjord och pekar med precission ut åt vilket håll det blåste.
Är säker på att jag fortfarande har flera andra sevärda ställen kvar att upptäcka. Så fler sparkar tas, med viss reservation, tacksamt emot.
Trots att det var kolSvart runt omkring oss så gick vi upp på VästFjällsToppen och ner igen utan att få så mycket som en enda regnskur på oss. Vi hade faktiskt mestadels solsken, vilket får räknas som en mindre skräll om man ser till min fjällVäderStatistik. För att inte bli för väderIntriktad i det här inlägget så tänkte jag avsluta den här efterHandsPrognosen med att säga att blåsten tillTog rejält under de sista hundra metrarna upp till toppen. Min sneFrisyr här nedan är inte det minsta tillGjord och pekar med precission ut åt vilket håll det blåste.

ToppenBild.
Stigfinnaren Jörgen spanar ut över vidderna.


VästFjällToppsPås.

Hemgång utan ett enda regn.

Hittade denna väldigt mannliga grästuva på vägen upp till toppen. Är helt säker på att den är av maskulint kön, för vad är väl mannligare än en riktig flint?? Kul att se att även naturen fick sig en skopa ironi hält över huvet när det döptes i den heliga andens namn eller vad nu gräs döps i. Allt utvecklas till det bästa och naturen brukar ligga i framkant när det gäller att förnya sig. När det någon gång i framtiden avslöjas nyttan med "inget hår" så ska jag komma ihåg att klappa mig för bröstet och hävda att jag faktiskt hjälpte till att evolvera männskligheten mot något stort och fint. Till dess tar jag det med måttlig ro och håller skrattet inombords.
Ifall det skulle vara så att människan var först i naturen med att upptäcka flintens förträfflighet... Isåfall vill jag inte veta hur vi överförde denna gen till släktet grästuvan..? Det kan mycket väl vara så att ett tunnhårigt pervo går lös i bydalsFjällen. Vi såg ingen misstänkt, men var på er vakt...
Ifall det skulle vara så att människan var först i naturen med att upptäcka flintens förträfflighet... Isåfall vill jag inte veta hur vi överförde denna gen till släktet grästuvan..? Det kan mycket väl vara så att ett tunnhårigt pervo går lös i bydalsFjällen. Vi såg ingen misstänkt, men var på er vakt...
Kommentarer
Postat av: Jorm
U da man Öjje! Saknar dock några bilder här :o
Postat av: Öjje
Haha...
Fast dom blev bra =)
Trackback